fromawomansview

Jag har inte varit aktiv här precis. trodde jag skulle ha mer att skriva. men Livet går väl vidare. Jag saknar så oerhört mycket och vill ännu mer. Allt blir inte alltid som man vill och det finns väl någon mening med det kanske. Det sägs så i alla fall. Men när jag ligger där ensam på kvällen så känns det inte så. Tiden rinner iväg och det är länge sen allt hände. Ändå glöms det inte. Jag känner lika mycket som då. Jag är inte arg, mest besviken. Vet inte vilket som är värst.

Hjärtat vill, tror och hoppas fortfarande. Innan det har gett upp är jag nog svår att rädda.