Två nyblivna främlingar

Jag har aldrig känt mig så liten och obetydlig.

Vi var två främlingar som möttes bland en massa vänner. Två människor som för inte allt för länge sen delade ett liv tillsammans. Två personer som ville veta allt om den andra. Två individer som längtade. Två personer som älskade.

Idag kan man inte se ett spår av de känslor som delades för inte allt så länge sen.

Några få blickar. Knappt ett hej. Än mindre ett leende. Frågorna var obefintliga. De två människorna känner inte längre varandra. 

Jag står ensam kvar och funderar. När hände allt det här och när blev jag ointressant i dina ögon? 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0