fromawomansview

Varför kan man inte låta det gamla vara. Varför är man så dum och tror att allt är glömt. Det finns inga känslor intalar man sigsjälv, men likt förbannat så blossar dem upp. Jag vill inte, jag vill bara att det inte ska exictera. Jag vill inte att du ska kunna komma åt mig så lätt. Min stora kärlek - vadå kärlek? Vi passar inte ens ihop. På så många plan är vi olika. Varför dras man då tillbaka. Känner han likadant eller är det bara ett artighetssamtal att prata med mig. Jag borde inte ens tänka, jag borde inte ens försöka ta kontakt, jag borde bara glömma. Gömma mig i Mr Perfects famn istället och säga att han är underbar och min.

Varför spökar mitt förflutna? Varför är det inte lätt att gå vidare? Varför rinner mina tårar igen?